Den första delen av EIB:s klimatundersökning 2021–2022 handlar om hur människorna uppfattar klimatförändringarna i en snabbt föränderlig värld. Resultaten av denna upplaga är inriktade på medborgarnas uppfattningar om klimatförändringarna och de åtgärder som de förväntar sig att deras land ska vidta för att bekämpa dessa.
- 75 % av svenskarna anser att klimatförändringarna och effekterna av dessa är den största utmaningen för mänskligheten under 2000-talet
- 76 % är positiva till strängare åtgärder från regeringens sida för att människor ska ändra sina beteenden (sex procentenheter högre än förra året)
- 51 % tror att Sverige kommer att misslyckas med att drastiskt minska sina koldioxidutsläpp till 2050, som utlovats i Parisavtalet
- 58 % anser att de är mer oroade över klimatkrisen än vad deras regering är
- 54 % upplever att klimatförändringarna påverkar deras vardag
- 82 % anger att de vill ersätta kortdistansflyg med lågförorenande snabbtåg i samarbete med grannländer
75 % av svenskarna anser att klimatförändringarna och effekterna av dessa är den största utmaningen för mänskligheten under 2000-talet. Denna siffra överstiger 65 % i alla undergrupper indelade efter ålder och politisk tillhörighet inom den svenska befolkningen. En majoritet av svenskarna (54 %) upplever dessutom att klimatförändringarna påverkar deras vardag.
Bakom denna tydliga konsensus döljer sig emellertid stora skillnader mellan olika grupper av den svenska befolkningen. Det finns mycket stora skillnader vad gäller oron och förväntningarna i klimatfrågan mellan yngre och äldre medborgare, mellan vänster- och högersympatisörer, mellan män och kvinnor och mellan olika socioekonomiska grupper.
Till exempel anser 83 % av de tillfrågade i åldersgruppen 15–29 år att klimatförändringarna och effekterna av dessa är den största utmaningen för mänskligheten under 2000-talet, jämfört med 71 % av de tillfrågade i åldersgruppen 30–64 år (en skillnad på 12 procentenheter) och 78 % av personerna i åldersgruppen 64+. Det finns en tydlig skillnad mellan personer med olika politiska åsikter: 87 % av vänstersympatisörerna anger att klimatförändringarna är den största utmaningen för mänskligheten under 2000-talet, jämfört med 65 % av högersympatisörerna.
Dessa är några av resultaten av den första delen av klimatundersökningen 2021–2022 som Europeiska investeringsbanken (EIB) publicerade den 27 oktober. EIB är Europeiska unionens långivande organ och världens största multilaterala långivare till klimatprojekt.
Uppfattningen om klimatkrisen/landets kamp mot klimatförändringarna
Majoriteten svenskar (54 %) upplever att klimatförändringarna påverkar deras vardag. Tillfrågade i alla åldersgrupper anger att de känner av dessa konsekvenser, men det finns en tydlig generationsklyfta. Medan det här är särskilt markant bland personer i åldersgruppen 15–29 år (65 %), är motsvarande siffra 22 procentenheter lägre (43 %) för personer i åldersgruppen 64+ och 12 procentenheter lägre för de tillfrågade i åldersgruppen 30–64 år (53 %). Av vänstersympatisörerna anger 57 % att de känner av dessa konsekvenser i sin vardag, vilket är 10 procentenheter högre än bland högersympatiserande personer (47 %).
58 % anser att de är mer oroade över klimatkrisen än vad deras regering är. De är därför ganska skeptiska till det egna landets förmåga att klara av en omfattande grön omställning. Endast 49 % tror att Sverige kommer att lyckas med att drastiskt minska sina koldioxidutsläpp till 2050, som utlovats i Parisavtalet. En knapp majoritet (51 %) tror att Sverige kommer att misslyckas med att nå sina minskade koldioxidutsläppsmål. Generationsklyftan är särskilt tydlig här: det finns en skillnad på 22 procentenheter mellan dem som är yngre än 30 år (61 % tror att Sverige kommer att lyckas) och personer i åldersgruppen 64+ (39 %). 61 % av personerna i åldersgruppen 64+ tror inte att Sverige faktiskt kommer att klara det till 2050, men denna skepsis delas endast av 39 % av de tillfrågade i åldersgruppen 15–29 år.
Tre fjärdedelar (76 %) av svenskarna är således positiva till strängare åtgärder från regeringens sida – liknande dem som vidtogs för att bekämpa covid-19-krisen – för att människor ska ändra sina beteenden (sex procentenheter högre än fjolårets 70 %).
Samtidigt anser endast 10 % av svenskarna att den globala uppvärmningen inte beror på människans verksamhet. Denna uppfattning delas av 13 % av männen men endast 7 % av kvinnorna. Endast 5 % av de vänstersympatiserande svenskarna anser att den globala uppvärmningen inte beror på människans verksamhet, vilket är sju procentenheter lägre än för högersympatiserande personer (12 %).
Energidebatten
Som svar på frågan om vilka energikällor som deras land bör utnyttja för att bekämpa den globala uppvärmningen vill majoriteten svenskar se att förnybar energi (54 %) används för att bekämpa klimatkrisen. Denna uppfattning är ännu vanligare bland EU-medborgarna i allmänhet (63 %). Vänstersympatiserande svenskar är mycket mer positiva till förnybar energi än högersympatiserande svenskar (74 % jämfört med 41 %, vilket är en skillnad på 33 procentenheter). Svenska kvinnor är mycket mer positiva till förnybar energi än män (60 % jämfört med 49 %, vilket är en skillnad på 11 procentenheter).
Svenskarna överlag är mycket mer positiva till kärnkraft än andra EU-medborgare (25 % jämfört med 12 %). I Sverige är personer i åldersgruppen 64+ (32 %) mer positiva till kärnkraft än personer som är yngre än 30 år (19 %). Det finns också en tydlig skillnad mellan könen där män (36 %) är mycket mer positiva till kärnkraft än kvinnor (15 %). Högersympatiserande svenskar är mycket mer positiva till att utveckla kärnkraften (42 %) än vänstersympatiserande svenskar (12 %).
Avslutningsvis anser svenskarna i mindre grad än andra EU-medborgare att deras land bör utnyttja energibesparingar (11 % jämfört med 17 %). Att spara energi rankas högre än att ge naturgas en ökad roll (6 %). Det finns även tydliga skillnader mellan könen i energibesparingsfrågan: kvinnor (15 %) är avsevärt mer benägna än män (8 %) att vara positiva till energibesparingar.
De mest populära lösningarna bland svenskarna för att bekämpa klimatförändringarna
Majoriteten svenskar (66 %) skulle vara positiva – om än i mindre grad än EU-medborgarna i allmänhet (69 %) – till införandet av en skatt på varor och tjänster som bidrar mest till den globala uppvärmningen. Till och med 66 % av de tillfrågade med lägre inkomster skulle vara för en sådan skatt i Sverige. Svenskarna är också positiva till en femårig minimigaranti på alla elektriska eller elektroniska produkter (89 %) och till att ersätta kortdistansflyg med utsläppssnåla snabbtåg (82 %). De är också positiva till mjukare åtgärder som att förbättra utbildningen och öka barns och ungdomars medvetenhet om hållbar konsumtion (90 %).
EIB:s vicepresident Thomas Östros säger: ”Trots vissa generationsbetingade och sociodemografiska skillnader förefaller en stor majoritet av svenskarna vilja ha strängare åtgärder och verktyg, till exempel renare energikällor, för att de ska kunna bekämpa klimatförändringarna. Under COP 26 så visar detta på vikten av att vi anstränger oss ännu mer och påskyndar den ekologiska övergången. Som EU:s klimatbank är EIB:s roll att finansiera projekt som är inriktade på ren energi, energibesparingar, lösningar för hållbar rörlighet och innovation som bidrar till att begränsa temperaturhöjningen till högst 1,5°C.”
Ladda ner Excel-kalkylbladet med rådata för alla de 30 länder som ingick i undersökningen här. Klicka här för att komma till EIB:s webbsida där vi har publicerat de viktigaste resultaten från EIB:s fjärde klimatundersökning.
Om EIB:s klimatundersökning
Europeiska investeringsbanken har publicerat den fjärde upplagan av EIB:s klimatundersökning, som är en ingående undersökning av hur medborgarna uppfattar klimatförändringarna. Den fjärde upplagan av EIB:s klimatundersökning, som gjordes i samarbete med marknadsundersökningsföretaget BVA, syftar till att bidra till den bredare debatten om attityder och förväntningar i fråga om klimatåtgärder. Över 30 000 personer deltog i undersökningen mellan den 26 augusti och den 22 september 2021, med ett representativt urval för vart och ett av de 30 länder som ingick i undersökningen.
Om Europeiska investeringsbanken
Europeiska investeringsbanken (EIB) är Europeiska unionens finansinstitut för långfristig finansiering och ägs av EU:s medlemsstater. Banken tillhandahåller långfristig finansiering till ekonomiskt bärkraftiga investeringar för att bidra till EU:s politiska mål i och utanför Europa. Europeiska investeringsbanken är verksam i omkring 160 länder och är en av världens största multilaterala långivare till klimatprojekt. EIB-gruppen antog nyligen sin färdplan för klimatbanken för att genomföra sin ambitiösa agenda att stödja investeringar på 1 biljon euro i klimatåtgärder och miljömässig hållbarhet fram till 2030 och att tillhandahålla mer än 50 % av EIB:s finansiering till klimatåtgärder och miljömässig hållbarhet till 2025. Som en del av färdplanen har dessutom alla EIB-gruppens nya transaktioner anpassats till Parisavtalets mål och principer sedan början av 2021.
EIB vid COP 26
EIB kommer att ha ett mässtält i hall 4 på Scottish Event Campus och anordna ett antal sidoevenemang inom olika ämnesområden. Hela schemat hittar du här.
Om BVA
BVA är ett opinions- och konsultföretag som erkänts som ett av de mest innovativa marknadsundersökningsföretagen inom sin bransch. BVA är specialiserat på beteendestyrd marknadsföring och kombinerar datavetenskap och socialforskning för att få fram inspirerande och levande data. BVA ingår dessutom i Worldwide Independent Network of Market Research (WIN), ett globalt nätverk av vissa av världens ledande marknadsundersökningsaktörer vilket har över 40 medlemmar.